Idrotternas brev angående nolltaxa

Angående föreslagna förändringar i taxesättningen för nyttjande av idrottsanläggningar

Specialidrottsförbunden för fotboll, basket, handboll, innebandy, gymnastik, ishockey, konståkning, simidrott och friidrott i Stockholm har tagit del av de förändringar i taxesättningen för nyttjande av idrottsanläggningar som föreslås av Idrottsförvaltningen. Bland annat innebär föreslaget att nolltaxan för barn och ungdom som sedan 2021 gäller hela året ska återgå till att gälla enbart under i huvudsak samma perioder som före 2021.

Samtliga våra förbund har med kort varsel varit kallade till ett möte med idrottsförvaltningen för information om föreslagen åtgärd, vid vilket dock endast 4 förbund deltog.  Samtal har därefter förs med förvaltningen.  Initiativet till dialog uppskattas men framförhållningen för inbjudan till möte samt tiden för dialog med hänsyn till ärendets komplexitet har varit alldeles för kort.    Det detaljerade förslaget blev tillgängligt för oss då det presenterades bland handlingarna för kommande nämndmöte på kvällen den 19 september.   Tiden för utvärdering av förslaget har således varit i det närmaste obefintlig men vi kan direkt konstatera att det kommer att medföra mycket stora kostnadsökningar för våra föreningar.   Ett rimligt krav vore att en konsekvensanalys för stadens hundratals idrottsföreningar presenterades. Transparens i förslagets innehåll och konsekvenser för berörda medborgare är en grundförutsättning för förståelse av skäligheten i ändringar som ökar kostnaderna för föreningarna och för en konstruktiv dialog om hur de bakomliggande problemen kan åtgärdas.

Inför valet 2022 utfäste samtliga partier vid en av RF-Sisu Stockholm organiserad debatt att nolltaxan för hela året skulle behållas under den kommande fyraårsperioden. Vi är medvetna om att den kommunala ekonomin utmanas av det samhällsekonomiska läget med hög inflation och ökade energipriser men vill ändå erinra om vad som utfästs.

Idrottsförvaltningen anför flera skäl för att se över taxesystemet, bland annat att det är många år sedan taxorna höjdes, att systemet generellt behöver ses över samt att övergången till nolltaxa inte gett de effekter som idrottsförvaltningen förväntat i tillväxt av fler aktiva barn och ungdomar samt att en ökad beläggningsgrad på anläggningarna medfört belastning på en redan ansträngd driftsorganisation och slutligen att svårigheterna är stora vad gäller att få ihop en driftsbudget inom de ramar som tilldelas idrottsförvaltningen. Mängden av skäl innebär en utmaning när det gäller förståelse för vilket av dessa som varit den huvudsakliga orsaken till förslaget att inte hålla fast vid politikens löften samt vad som är problemet och hur det på bästa sätt kan lösas.

Vi håller med om att systemet för taxesättning behöver ses över, bland annat för att ge de olika idrotterna jämförbara nolltaxeperioder om dessa nu inte ska gälla hela året.   

Förslaget att ta bort nolltaxa under icke-säsong uppges vara motiverat av både ekonomiska och verksamhetsmässiga skäl.  Vi har inte tagit del av Idf´s underlag utöver vad som framgår av Idf´s rapport ”Nolltaxans effekter på bokningen utanför ordinarie säsong” mot vilken vi har starka invändningar.   En dialog kring detta hade varit önskvärt. 

Samtliga våra idrotter strävar efter att ge fler barn och unga möjligheter att uppleva idrottens gemenskap men resultatet av en ändrad taxeprincip kan inte avläsa efter ett år, särskilt inte när tillgången på anläggningar utgör den största restriktionen och utmaningen för tillväxten.  Att barn och ungdomar idrottar mer under alla delar av året måste anses vara något positivt och leder på sikt till att allt fler kommer att göra det. Pandemin slog hårt mot många idrotter som tappade utövare och där man nu är glada över att vara tillbaka till samma nivå som innan pandemin.  I bilaga redovisas invändningar från en av våra idrotter, basketen, mot ett antal centrala påståenden i förvaltningens försök till utvärdering av effekter av verksamheten utanför så kallad ordinarie säsong.   Den visar på att dessa frågor behöver diskuteras väsentligt mer djupgående innan slutsats kan dras om effekter och måluppfyllelse.

Vi är medvetna om att ett ökat nyttjande av idrottsanläggningarna under ”icke säsong” kan påverka driftskostnaderna inom idrottsförvaltningen i viss mån i ett läge där uppenbarligen förvaltningen får svårare och svårare att klara sina åtaganden inom ramen för den budget som anslås. Detta är dock ett problem som inte löses genom reducering av nolltaxeperioden. En mer genomgripande utvärdering krävs, särskilt som fullföljande av stadens strategi för investeringar i idrottsanläggningar också kommer att medföra ökade driftskostnader,

Som nämnts inledningsvis anser vi att större förändringar av taxesystemet som avskaffande av nolltaxan och införande av höga avgifter under icke säsong inte bör genomföras utan en konsekvensanalys för våra föreningar.   En snabb avstämning med ett antal av våra föreningar visar på exempel på en kostnadsökning på ca 400 tkr för en större fotbollsförening, på 460 tkr för en av våra konståkningsföreningar och på allt från 400 tkr till 750 tkr våra ishockeyföreningar. Hallsporterna drabbas med något lägre belopp men för en förening som redan kämpar med ekonomin, kan förslaget innebära merkostnader på närmare 200 tkr, vilket troligen medför att den föreningen väljer bort verksamhet under sommaren. 

De flesta föreningarna kan inte klara sådana kostnadsökningar utöver de redan höga allmänna kostnadsökningarna i samhället utan att skära ned på sin verksamhet och nyttjandet av stadens idrottsanläggningar vilket i sin tur gör att idrottsförvaltningen inte får de intäktsökningar som man räknat med genom att dramatiskt höja avgifterna.   Att priset påverkar efterfrågan är ett känt faktum.  Dessutom riskerar den samhällsinsats som görs i de idrotts- och socioekonomiskt svaga områden där föreningslivet arbetar med knappa ramar gå förlorad.   

Vi hemställer att förslaget att avskaffa nolltaxan för barn och ungdom på s.k icke säsong inte genomförs - i vart fall ska så inte ske för att balansera idrottsförvaltningens driftsbudget för det kommande året.Vi har förståelse för de taxeändringar i övrigt som föreslås.

Under pandemin blev idrottens betydelse och samhällsnytta tydliggjord på ett övertygande sätt vilket inte får glömmas bort.  Idag är vikten av att stimulera föreningslivet större än någonsin liksom vikten av de ideella insatserna som görs varje dag och som bidrar till att barn och ungdomar håller sig borta från skadegörelse, kriminalitet och andra negativa miljöer.

Våra förbund deltar gärna i en fördjupad dialog om hur taxesättningssystemet kan förbättras och bli ett konstruktivt stödjande instrument för tillväxten av barn och ungdomar som idrottar. Det kan innefatta frågor som säsongernas längd, öppettider, samverkan med skolornas anläggningar samt diskussion om väl avvägd kvalitet i form av servicenivå på våra idrottsanläggningar.

Stockholms Basketbollförbund                               Stockholms Fotbollförbund

Gotland och Stockholms Friidrottsförbund          Gymnastikförbundet Öst

Handbollförbundet Öst                                            Stockholms Innebandyförbund

Stockholms Ishockeyförbund                                 Stockholms Konståkningsförbund

Stockholm Simförbund